Hjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar.

Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämras hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.

Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt.

Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt. Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort.

Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem.

Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.

Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.

Läs mer om detta och mat, motivation och motion på wabani.se

Alkohol innehåller mycket energi. Många tycker om att ta ett glas då och då, men det bidrar inte till god hälsa.

Alkohol innehåller mycket kalorier och en del av dessa drycker innehåller också en hel del socker, men ingen näring att tala om. Alkohol påverkar både fettförbränningen och vårt omdöme negativt. För kroppen är alkohol en prioriterad energikälla, vilket innebär att kroppen kommer att förbränna alkoholen före all annan kost.

Alkohol är dessutom ett gift som kroppen ska hantera i levern och det är i levern din kropp omvandlar kolhydrater till glykogen. Om denna funktion blir uppehållen av att ta hand om giftet istället så lagras maten som fett istället. Öl, vin och sprit innehåller olika mängd alkohol, men de har också gemensamt att de innehåller mycket kalorier, en tumregel är att ett normalt glas ger cirka 100 kcal. Det finns studier som visar att små regelbundna mängder av öl eller vin påverkar livslängden positivt för att risken för hjärt-och kärlsjukdomar minskar. Däremot ökar risken för andra sjukdomar om du dricker alkohol och risken för hjärt-och kärlsjukdomar ökar om du dricker för mycket.

Läs mer om detta och mat, motivation och motion på wabani.se

När du går eller springer får du en bra belastning på skelettet som hjälper till att stärka det och du förebygger på så vis benbrott. Benvävnaden mår bra av den kompression den utsätts för när vi tar våra steg. I vissa fall kan det vara så att promenader faktiskt minskar ledvärk som hänger ihop med artros. 

När du går i snabb takt eller joggar utan att bli andfådd så har du nått det bästa sättet för att syresätta hjärnan. Dels bromsar du hjärnans åldrande, dels hjälper du till att skapa en positiv miljö för nybildande av nya hjärnceller. Det är också ett perfekt sätt att nå ditt absoluta fokus och tillstånd för problemlösning. Av samma anledning visar det sig att promenader och löpning hjälper dig att dämpa eventuell stress och i bästa fall, om du motionerar regelbundet, även förbättra ditt minne. Får du möjlighet att träna under dagen sover du troligtvis också bättre och det är när du sover som musklerna repareras och många andra funktioner i kroppen får tillfälle att stärkas. Den här typen av konditionsträning är också väldigt bra för ditt hjärta. Men det är inte bara hjärtmuskeln som tränas, det gör också resten av ditt blodomlopp, hela vägen ut till de minsta blodkärlen, kapillärerna. Det är utmärkt för syresättningen i kroppen.

När du går eller springer regelbundet är det viktigt med bra skor. Om du inte har tillräcklig support för dina fötter kommer fotvalven att sjunka ihop och du kan till exempel dra på dig hälsporre eller inflammationer i fotens böjsenor. Felställningar i fötterna är relativt vanliga om du har knä-,höft- eller ländryggsproblem, vilket kan förvärras när du går eller springer mycket. Om du har bra skor och trots det känner av din ländrygg när du går eller springer är det stor risk för att du har dålig balans mellan rygg-och magmuskler.

Stretcha gärna musklerna i sätet och på baksidan av låret. Dessa två stora muskelgrupper är nästan alltid lite spända och blir ännu mer spända när du aktiverar dem. Och så bör du troligtvis träna dina magmuskler, för statistiskt sett har de flesta svaga magmuskler.

Skavsår på fötterna eller på områden där huden gnids mot varandra kan avhjälpas med skavsårsplåster eller vaselin. Löparknä kännetecknas av smärta på knäets utsida när du springer och orsakas av att musklerna på lårets utsida är spända och gnids mot knäet och skapar på så vis en inflammation. Vila och stretching är ett bra sätt att behandla dig själv, hjälper inte det får du gå iväg till någon som kan hjälpa dig.

Läs mer om detta, kost, träning och motivation på wabani.se