Det är en fantastisk känsla att vara riktigt motiverad, en känsla som infinner sig när du verkligen har bestämt dig för att förändra eller åstadkomma något.

Motivation är helt nödvändigt för att du ska få den där känslan av att du kommer att lyckas och för att du ska orka hela vägen fram. Men oftast finns det en del vägbulor på vägen som måste passeras, dels behöver du ha tillräckligt med motivation för att passera dessa hinder, dels behöver du ett mål.

Det är just målbilden som ska hålla din motivation uppe på vägen dit. Målet måste vara kopplat till ett personligt värde, något som din hjärna känner sig belönad av, annars finns risken att du ger upp. Läs mer nedan om hur din hjärna är uppbyggd och fungerar i symbios med resten av kroppen.

Med det som grund kommer du att få en djupare förståelse för hur dina känslor och beteenden är sammankopplade och hur du kan bli bättre på att kontrollera dina impulser.

Läs mer på wabani.se

Lycka till!

NPY, en förkortning av neuropeptid-y, är den signalsubstans i vårt nervsystem som skickar den mest kraftfulla hungersignalen. NPY ökar vårt sug efter snabb energi och strävar dessutom hela tiden efter ännu mer energi till kroppen, mer än vad vi kan göra av med.

Signalsubstansen dopamin är en annan bov i dramat. Dopamin frigörs när du äter godis, läsk och andra sötsaker. Det ger dig samma lustkänslor som kroppens endorfiner gör, men konsekvensen av att äta sött är att kroppen vill ha ännu mer sött, varpå nya hungerkänslor och nytt sötsug skapas. Förloppet blir lätt en ond cirkel.

När du väl börjat äta sötsaker eller livsmedel med snabb energi kan det vara svårt att sluta. I värsta fall kan det övergå till ett beroende i likhet med alkohol eller rökning.

Ditt blodsocker

Det är lättare att hantera en känsla om du förstår varför du känner den, det gäller också sockersug och hunger. En primitiv signal som hunger leder till att du, medvetet eller omedvetet, letar efter mat för att stilla begäret. Eftersom både sötsuget och hungern kan komma vid tillfällen då vi inte vill äta vore det onekligen en fördel om du kunde lära dig påverka signalerna.

Lågt blodsocker får du när sockerhalten i blodet går under en viss nivå, men om du suger på en sockerbit försvinner symptomen inom en kvart. Om du istället äter en hel måltid stiger blodsockret när hormonet insulin insöndras från bukspottskörteln och det tar cirka två timmar efter din måltid innan nivåerna är tillbaka på samma nivå som innan du åt. Om du är frisk får du inga livshotande blodsockerfall.

Eventuella symptom på lågt blodsocker kan vara hunger, knäsvaghet, att du känner dig frusen eller oro och koncentrationssvårigheter, ibland till och med darrningar. Men kroppen har ett eget sätt att hantera för låga nivåer av blodsockret genom att omvandla det till glykogen, som finns i musklerna och framför allt levern, till socker.

Alla organ, i synnerhet hjärnan, behöver socker även om mängden varierar. Lågt blodsocker kan också orsakas av att du har för stor mängd insulin i blodet.

Tabata är en extremt effektiv högintensiv intervallträning (HIIT) där du arbetar med hög, nära maximal, intensitet.

Forskning visar att du får väldigt goda resultat i både uthållighet och explosivitet, ökad fettförbränning och muskeltillväxt. Allra bäst är om du kan alternera tabata med andra aktiviteter för att även träna senor och ligament, men i det stora perspektivet är tabata en utmärkt träningsmetod för dig som vill köra kortare träningspass.

Det vanligaste upplägget är att utföra övningen i 20 sekunder, följt av 10 sekunders vila och repetera detta 8gånger. Men det går förstås att variera efter egen förmåga. Tabata används ofta i träningsformer som crossfit, som bygger på att efterlikna fysiska utmaningar som vi i större omfattning utsatte oss förr.

Det kan handla om att springa, lyfta, klättra, hoppa eller kanske släpa. Det kan också handla om funktionell träning som innebär att du tränar rörlighet, balans och koordination i styrkeliknande moment.

Det finns även tabata-appar att ladda hem till din mobiltelefon som kan underlätta din träning.

Lycka till!

När du har ätit en kolhydratrik måltid ökar sockerhalten i blodet flera hundra gånger, vilket är väldigt mycket mer än du behöver. Bukspottskörteln börjar då tillverka en större mängd insulin i blodet och du får en dopamindusch som belöning. Samtidigt som ämnesomsättningen påverkas i negativ riktning skickar hjärnan signaler om att du vill ha mer.

När du har ätit en kolhydratrik måltid ökar sockerhalten i blodet flera hundra gånger, vilket är väldigt mycket mer än du behöver. Bukspottskörteln börjar då tillverka en större mängd insulin i blodet och du får en dopamindusch som belöning. Samtidigt som ämnesomsättningen påverkas i negativ riktning skickar hjärnan signaler om att du vill ha mer. Din kropp riktar nu in sig på att förbränna det lättillgängliga sockret istället för att använda reservdepåerna, ditt fett. Din kropp gör det enkelt för sig och använder den energi som är lättast att förbränna.

Socker före fett

Om du har ätit mer kolhydrater än vad kroppen kan förbränna omvandlas sockret till glykogen, för att kunna lagras i depåer i dina muskler och levern och användas vid ett senare tillfälle. När dessa lager är fyllda så lagras överskottet i form av fett. Om du vill att blodsockret ska vara stabilt bör ditt mellanmål bestå av något som ger dig tillräcklig energi fram till nästa huvudmåltid, men framför allt ska det förhindra blodsockret från att åka bergochdalbana. Det innebär att du bör undvika mellanmål som innehåller snabba kolhydrater som kakor, godis, riskakor och vitt bröd.

Se upp med sötningsmedel

Sötningsmedel är tillsatser som används i olika sorters lightprodukter,som läsk, ”sockerfria” tuggummin, halstabletter och saft. Några kända sötningsmedel är:

• Aspartam är ett av de mer kända sötningsmedlen. Det blev känt när Coca-Cola lanserade sin läsk Diet Coca-Cola 1981, men finns idag även i många andra produkter. Aspartam är 100–200 gånger sötare än vanligt socker, så det behövs inga stora mängder i de produkter som aspartam används i, som glass, frukostflingor, sylt, soppor och läsk. Om du inte lider av sjukdomen fenylketonuri så finns det inga kända risker med att äta aspartam.
• Cyklamat är ett sötningsmedel som används i bland annat drycker, desserter och bantningsmedel.
• Stevia är mer än 300 gånger sötare än socker och kommer från en växt som odlas i Sydamerika. Stevia är kanske mest känt som sötningsmedel i saft.
• Sukralos är modifierat socker och ett av de allra sötaste sötningsmedlen. Det beräknas vara cirka 600 gånger sötare än socker. Sukralos används bland annat i läsk, sylt, cider och glass.

Det är inte bra att få i sig för stora mängder sötningsmedel och eftersom det är så höga koncentrationer av ämnena behövs det inga stora mängder. Det stora problemet är att personer som vill undvika socker och sötsug inte vänjer sig av med vanan att äta eller dricka söta livsmedel. Risken är därför stor att de väljer sötsaker med högt kaloriinnehåll och i mycket större omfattning går tillbaka till en sockerrik livsstil.

Det finns också tecken på att lightprodukter kan påverka mag-och tarmfloran så att matsmältningen och hälsan överlag blir sämre. Förutom att sötningsmedel i sig kan vara skadliga i större doser ställer de även till andra problem. Produkter som är ”sockerfria” är istället fulla med sötningsmedel, vilket får din hjärna att tro att det är socker. Du blir helt enkelt lurad och din hjärna vill fortfarande ha söta produkter. Många som försöker vänja sig av med ett sötsug eller ett sockerberoende riskerar med andra ord att dels lura hjärnan att tro att den får i sig socker, dels misslyckas helt med att lägga av med en ovana. Om du dricker Coca Cola och vill vänja dig av med det beteendet är det bättre att lära din hjärna dricka vatten än Diet Cola.

Läs gärna mer på wabani.se

Lycka till!

https://www.facebook.com/peterfeldtofficial

https://www.instagram.com/peterfeldt67/

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll. Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter. Prova det här!

Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.

Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.

Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört

Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!

Läs mer på wabani.se