Hjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar.
Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämras hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.
Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt.
Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt. Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort.
Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem.
Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.
Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.
Läs mer om detta och mat, motivation och motion på wabani.se
Peter Feldt 