Cykla för livet!

Cykla för livet!

Nu ska du få en utmaning, jag läste nyligen att vi i snitt lyfter vår mobiltelefon 200 gånger om dagen. Hur gör du, är du en av dem?

Svenskarna lägger mer och mer tid på sina telefoner. Dessvärre inte för att prata i dem enligt min mening. I snitt lägger vi en dryg timme om dagen med våra smartphones bara för att titta på sociala medier, enligt rapporten Svenskarna och sociala medier 2016. 77 procent av oss i Sverige använder sociala medier varav 58 procent gör det varje dag, Samtidigt visar det sig att vi allt mindre postar eget innehåll utan istället delar i allt större utsträcknings andras innehåll. Jag är en av dem.
För min del ligger motståndet i den ibland hårda attityd som kan förekomma i sociala medier och istället försöker jag lägga större vikt vid att skriva och sprida information som ger något; fakta, inspiration eller något som kan lyfta din dag lite extra. Jag försöker agera så både när jag skriver privat eller i större officiella sammanhang. I synnerhet i dessa tider är det viktigt att inte sprida missnöje eller felaktig information.
Att vi i år lägger 7,1 timmar på sociala medier i veckan är en ökning med 30 minuter i jämförelse med förra året. Det är en siffra som medieanalytikerna Emanuel Karlsten och Olle Lidbom ifrågasätter. De tror att användarna underskattar sitt eget användande. Mest aktiva är de unga kvinnorna mellan 16-25 år som ägnar cirka 12 timmar i veckan åt sociala medier. Samtidigt tillbringar vi än mer tid i soffan än någonsin.”Sitting is the new smoking”, säger Dr James Levine som är läkare på Mayokliniken i Arizona och uppfinnare av löpbandet som skrivbord. Han har i flera år studerat de negativa effekterna av vår alltmer stillasittande livsstil och har sammanfattat sina resultat.
Vårt sittande dödar fler personer i världen än HIV och är mer förrädiskt än fallskärmshoppning. Vi sitter oss till döds.

Vi som arbetar med friskvård har en skyldighet att hålla koll på och sprida goda råd – och kanske reflektera över våra egna vanor?

5 myror är fler än 4 elefanter

5 myror är fler än 4 elefanter

Egentligen borde vi oroa oss för hur vi ska få plats med alla bokningar i kalendern. Som småföretagare ställs du inför många problem och allt för ofta stavas det intäkter och kostnader. Några undrar säkert varför så få kunder bokar sig när det finns ett skriande behov av friskvård. Vi borde egentligen oroa oss för hur vi ska få plats med alla bokningar i kalendern. 

När varje krona räknas är det allt för lätt att tänka begränsat, det är då du blir protektionistisk och börjar bevaka dina gränser, istället för att flytta dem längre bort. Framgångarna av din marknadsföring bygger på graden av spridning tillsammans med ett attraktivt budskap. Bäst blir det förstås när du når utanför ditt normala upptagningsområde med ett intressant innehåll. Lösningen stavas samarbete.

Konkurrens är nyttigt men om man ska kunna konkurrera med större kliniker eller bemanningsföretag så behöver du med all säkerhet bygga ut ditt utbud och bli lite listigare i din marknadsföring.

Om du gör gemensam med en klinik som kanske har ett annat utbud än du, ja då har du helt enkelt en dubbelt så stor klinik, om än inte på samma adress.

Vi vet genom flera större undersökningar att 2,5 miljoner personer, spritt över Sverige, vill lägga både tid och pengar på friskvård. Det betyder att var fjärde person i ditt upptagningsområde är en potentiell kund. Tänk om du kunde slå dig samman med någon annan och skapa ett utbud som täckte upp var fjärde persons önskemål om friskvård. I en medelstor ort i Sverige som har ca 100 000 invånare skulle det innebära att 25 000 personer åtminstone visar intresse för din/er verksamhet. 

Ja, svaret är nog lika enkelt som besvärligt. Står din kalender tom så erbjuder du inte vad kunden letar efter eller så når du inte ut med din marknadsföring.

Svaret på dessa frågor kan du finna i nya samarbeten. Leta samarbeten i förbundet, det är säkert fler än du som tänker samma tanke.

Lycka till!

Varför vill alla bli medicinska?

Varför vill alla bli medicinska?

Just nu ser vi en trend där fler och fler lägger till ordet medicinsk före sin yrkestitel. Det får mig att reflektera över innebörden och varför det tycks vara mer värdefullt än de begrepp vi traditionellt använder, som friskvård till exempel. Samt vad det skapar för förväntningar.

Medicin kommer från latinets ”medicina” som betyder läkekonst, något folk i allmänhet associerar med ohälsa och sjukdomar. När man får medicin mot något skapas det förväntningar att dessa sjukdomar ska botas eller lindras.
Idag är det läkare och tandläkare, naprapater och kiropraktorer med flera man går till för att behandla sjukdomar. Dessa yrkesgrupper har en legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. Ordet medicin är inte ett skyddat ord, såsom läkare och legitimerad, något man inte får utge sig för att vara och därmed lura folk.
Vi har vid flera tillfällen skrivit om den begreppsförvirring som råder i vår bransch. Skolor och terapeuter önskar att man blir mer attraktiv genom att byta etikett. Det är när utfört arbete lever upp till förväntningarna som det uppstår magi. Kunden får vad den förväntade sig och kommer därför tillbaka. Så när vi utger oss för att vara medicinska skapar det då inte högre förväntningar på att man ska kunna mycket mer? Och hur påverkas allmänhetens syn på friskvårdare som utger sig för att vara medicinska, men inte lever upp till förväntningarna? Och vad får det för effekt på branschen i förlängningen?

Lek med tanken att du får in en kund som har ont i ryggen och kunden väljer dig framför en läkare eller fysioterapeut. Har du tillräcklig kunskap för att avgöra om kundens besvär i ryggen orsakas av spända muskler, låsningar i lederna, diskbråck eller kanske en tumör? Om förväntningar och resultat står för långt från varandra blir kunden besviken. I bästa fall leder det till att kunden inte kommer tillbaka. I värsta fall kan någon bli skadad.
Måste vi verkligen sträva efter att knyta an till sjukvården? Varför kan vi inte istället med gemensamma krafter höja statusen på svensk traditionell friskvård – som vi vet bidrar till livskvalitet och välmående?

Vi är fantastiska såväl i Sverige som internationellt och ett föredöme för många andra länder. Visst borde vi kunna hitta titlar som speglar allt vi är bra på, inte något som andra är bra på. Jag vill slå ett slag för FRISKvården!

Sensorer – en spännande trend inom friskvårdsbranschen

Sensorer och sensorteknologi är jättespännande. Att vi idag har friska personer som mäter sig själva när de är ute och rör på sig, när de motionerar och i sitt dagliga liv, genom olika wearables och appar. Äldre personer kan använda tekniken för att hålla sig i rörelse och för att få påminnelser om när de ska ta olika mediciner. Personer med kroniska sjukdomar kan få en bättre överblick på sitt tillstånd, som att mäta darrningar för någon med Parkinson eller att få mer exakta värden för en diabetiker. All denna data ger oss motivation och det blir roligare att hålla koll på sin hälsa och att hålla sig frisk längre.

Grannpappor i ett område utanför Malmö fick stegräknare på sitt jobb. De blev så inspirerade att de köpte lite mer avancerade sensorer till sina familjer och startade en grupp på Facebook. Familjerna fick inspiration av varandra och sporrade både familjen och grannarna att gå lite mer på dagarna, ta trappor istället för rulltrappan, mm. Ett gott exempel på hur tekniken kan samla fakta och sen jämföras och bli peppning till andra.

Det finns även ett äldreboende i Halland där alla äldre fick sensorer att sätta på armarna. Armbandet signalerade sedan när någon suttit för länge, och alla fick en påminnelse en gång i timmen om att resa sig upp och gå en bit. Plötsligt blev det en snackis på äldreboendet och de boende började röra på sig mer och diskutera framstegen med varandra. Snart började man även att prata om att äta hälsosammare, att gå ner lite i vikt och att gå fler steg per dag. Det blev vanligare med promenader och de äldre hittade mer motivation att röra på sig mer. Det gör en stor skillnad för hjärtat, särskilt för äldre, att bryta stillasittandet och börja röra på sig mer.

Så, vad innebär senosortekniken för kroppsterapeuter?

Okunskapen bland våra kunder är ofta högre än vad vi tror. Genom att vi som terapeuter kan visa oss kunniga inom dessa områden, och rekommendera olika typer av enkla sensorer som man kan köpa på Media Markt eller Teknikmagasinet eller appar som man kan ha på sin smartphone, går det att aktivera våra kunder att bli mer aktiva och att må bättre. Ett ökat intresse innebär ofta att vi kan hjälpa kunderna ännu mer när de väl kommer till oss. Det här betyder inte att färre behandlingar behövs; de kommer alltid att behöva terapeutens händer på kroppen. Men intresset, motivationen och köpviljan ökar, och du hjälper dem dessutom att må bättre i sin vardag.

wearables_sensorer

Krönika – Ett år att reflektera över

En bra tid att stanna upp och tänka tillbaka brukar vara vid året sista skälvande veckor. Det är viktigt att reflektera, tänka tillbaka på vad som blev rätt eller fel, vilka erfarenheter som kan dras av olika situationer eller kanske bara att klappa sig själv på axeln och tacka för bra tagna beslut.

Att utvärdera året och dra slutsatser och se hur du utvecklats är en viktig del av vår reflektionsförmåga, som människa. Hur mycket har 2016 varit en transportsträcka och upprepningar? Vad kan du lära av 2016 som du kan ta med dig till 2017 med nya möjligheter, utmaningar och förbättringar? Vad har varit bra, lärorikt, vilka motgångar har du haft och vad har du lärt från dem? Hur har du odlat dina relationer, vad är du stolt över?

Här kommer ett tips jag fick i början av 2016. Skriv månadsbrev till dig själv.

Ja, det blir som en sorts dagbok. I mitt fall väldigt kort (en halv A4) men det blev väldigt lyckat. Att i slutet på månaden skriva några rader, det är en reflektion det med. Skillnaden är att jag faktiskt skrivit ner mina erfarenheter, och det ger mig en möjlighet att växa, göra om eller göra ännu bättre innan året är slut.

Det här är min utmaning till dig. Skriv ett månadsbrev till dig själv, du kan börja direkt. Hur har den gångna tiden varit i ditt jobb, i din relation eller kanske på gymmet? Vilka små justeringar kan du göra till nästa månadsbrev och under nästa år? Det första steget är alltid svårast att ta. Lycka till!

Ha nu en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

peter_feldt_foto_jenny_puronne

Foto: Jenny Puronne

Krävs det spel för att aktivera hjärtat?

Pokémon Go var ett av sommarens största hälsofenomen. Plötsligt såg vi personer i alla åldrar ge se ut på jakt efter virtuella ”Pocket Monsters” med verkligheten som spelplan. Spel har aktiverat människan i alla tider och Pokémon GO är bara ett i raden, om än med helt ny revolutionerande teknik*.

Ungdomar som vanligtvis suttit framför datorn hemma var ute och rörde på sig. Föräldrar och barn tog sig kilometervisa promenader tillsammans för att kläcka ett Pokémon-ägg.

Men hur mycket såg man egentligen under dessa långa sejourer i stan och på landsbygd? Under sommaren har flera rapporter kommit in om personer som nästan blivit påkörda när de spelat och gått över gatan utan att titta sig för, eller om dem som med mobilen i högsta hugg i bilen kört mot rött för att sedan förlora körkortet.

I DN skriver krönikören Katarina Bjärvall om hur ”Jakten på Pikachu hotar våra sinnen”.

Samtidigt finns det något viktigt att lära sig här. Nämligen själva spelmomentet, nyckeln till vad som fick alla att aktivera och röra på sig. Tävlingsinstinkten inom oss har aktiverats.

Att addera ett sådant spelmoment i en tjänst är ett lyckat koncept för att aktivera människor och få dem att komma tillbaka. Metoden kallas för gamification, eller – att addera spellogik till en tjänst.

Kanske är det något för fler hälsoappar att anamma – att addera spellogik till sina hälsoappar eller tjänster för att aktivera folk att fortsätta röra på sig. Statistik visar att många inte använder sina hälsoappar längre än ca 2 månader. Sen tappar man intresset av olika anledningar.

Jag tror inte att vi ska rädas tekniken, utan snarare använda oss av den för att hjälpa människor till ett aktivare liv. Vore det fel att rekommendera Pokémon GO till en kund som behöver röra sig mer?

Eller likväl ta sådan logik och addera även på ett gym, en yogaklass eller varför inte i massagesalongen? Vilka möjligheter finns det för kroppsterapeuter att addera ett spelmoment till sin verksamhet för att göra det roligare för folk att röra på sig och må bättre?

pokemongo

*Fotnot: Pokémon Go bygger på en teknik som heter Augemented Reality (AR), alltså en förstärkt verklighet. AR innebär att addera ett datorgenererat moment till en fysisk värld; i fallet med Pokémon Go innebär detta att via mobilkameran lägga till animerade Pokémons mot bakgrunden som man filmar, för att ge intrycket av figurerna befinner sig där.

Bör man ta med sig friskvårdare till Mars?

Jag har tänkt lite på det här med att resa till Mars.

I slutet av augusti klev sex personer in i en sluten kapsel, en kupol för att testa gränserna under det närmaste året. En fejkad rymdfärd alltså; där sex personer kommer att isoleras tillsammans på en yta av 11×6 m. Den riktiga resan till Mars beräknas ta mellan 1-3 år.

Med detta experiment vill NASA fokusera på hur besättningen kommer att klara av att stå ut med varandra under isoleringen. Detta måste väl ändå vara det perfekta tillfället att praktisera friskvård, eller?

Den mentala hälsan är det första jag tänker på. Det måste vara oerhört psykiskt påfrestande. Livsviktiga behov som närhet och beröring för att inte tala om sex – hur fixar man det? Det tillhör trots allt våra grundläggande behov för att hålla oss mentalt friska. (läs Maslows behovstrappa)

Nåja, man får väl praktisera mindfulness, medveten närvaro helt enkelt.

I rymden måste man träna regelbundet, annars förtvinar musklerna då det inte finns någon gravitation.

Ett annat sätt att hålla musklerna i skick och komma varandra närmare är ju att massera varandra. En massageterapeut (kvalitetssäkrad sådan såklart) måste nog vara den ultimata friskvårdaren i rymden. Regelbunden massage skulle faktiskt kunna vara lösningen på NASAs planerade rymdfärd till Mars. Sinnet, musklerna och hjärnan – allt tillgodoses.

Så här kommer mitt tips till NASA: Utbilda alla astronauter till friskvårdande massageterapeuter. Bättre än så kan de inte få!

Astronaut Mark Lee Tetherless and FreeFoto: Freerange Public Domain Archives