Hjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar.

Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämras hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.

Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt.

Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt. Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort.

Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem.

Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.

Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.

Läs mer om detta och mat, motivation och motion på wabani.se

Alkohol innehåller mycket energi. Många tycker om att ta ett glas då och då, men det bidrar inte till god hälsa.

Alkohol innehåller mycket kalorier och en del av dessa drycker innehåller också en hel del socker, men ingen näring att tala om. Alkohol påverkar både fettförbränningen och vårt omdöme negativt. För kroppen är alkohol en prioriterad energikälla, vilket innebär att kroppen kommer att förbränna alkoholen före all annan kost.

Alkohol är dessutom ett gift som kroppen ska hantera i levern och det är i levern din kropp omvandlar kolhydrater till glykogen. Om denna funktion blir uppehållen av att ta hand om giftet istället så lagras maten som fett istället. Öl, vin och sprit innehåller olika mängd alkohol, men de har också gemensamt att de innehåller mycket kalorier, en tumregel är att ett normalt glas ger cirka 100 kcal. Det finns studier som visar att små regelbundna mängder av öl eller vin påverkar livslängden positivt för att risken för hjärt-och kärlsjukdomar minskar. Däremot ökar risken för andra sjukdomar om du dricker alkohol och risken för hjärt-och kärlsjukdomar ökar om du dricker för mycket.

Läs mer om detta och mat, motivation och motion på wabani.se

När du går eller springer får du en bra belastning på skelettet som hjälper till att stärka det och du förebygger på så vis benbrott. Benvävnaden mår bra av den kompression den utsätts för när vi tar våra steg. I vissa fall kan det vara så att promenader faktiskt minskar ledvärk som hänger ihop med artros. 

När du går i snabb takt eller joggar utan att bli andfådd så har du nått det bästa sättet för att syresätta hjärnan. Dels bromsar du hjärnans åldrande, dels hjälper du till att skapa en positiv miljö för nybildande av nya hjärnceller. Det är också ett perfekt sätt att nå ditt absoluta fokus och tillstånd för problemlösning. Av samma anledning visar det sig att promenader och löpning hjälper dig att dämpa eventuell stress och i bästa fall, om du motionerar regelbundet, även förbättra ditt minne. Får du möjlighet att träna under dagen sover du troligtvis också bättre och det är när du sover som musklerna repareras och många andra funktioner i kroppen får tillfälle att stärkas. Den här typen av konditionsträning är också väldigt bra för ditt hjärta. Men det är inte bara hjärtmuskeln som tränas, det gör också resten av ditt blodomlopp, hela vägen ut till de minsta blodkärlen, kapillärerna. Det är utmärkt för syresättningen i kroppen.

När du går eller springer regelbundet är det viktigt med bra skor. Om du inte har tillräcklig support för dina fötter kommer fotvalven att sjunka ihop och du kan till exempel dra på dig hälsporre eller inflammationer i fotens böjsenor. Felställningar i fötterna är relativt vanliga om du har knä-,höft- eller ländryggsproblem, vilket kan förvärras när du går eller springer mycket. Om du har bra skor och trots det känner av din ländrygg när du går eller springer är det stor risk för att du har dålig balans mellan rygg-och magmuskler.

Stretcha gärna musklerna i sätet och på baksidan av låret. Dessa två stora muskelgrupper är nästan alltid lite spända och blir ännu mer spända när du aktiverar dem. Och så bör du troligtvis träna dina magmuskler, för statistiskt sett har de flesta svaga magmuskler.

Skavsår på fötterna eller på områden där huden gnids mot varandra kan avhjälpas med skavsårsplåster eller vaselin. Löparknä kännetecknas av smärta på knäets utsida när du springer och orsakas av att musklerna på lårets utsida är spända och gnids mot knäet och skapar på så vis en inflammation. Vila och stretching är ett bra sätt att behandla dig själv, hjälper inte det får du gå iväg till någon som kan hjälpa dig.

Läs mer om detta, kost, träning och motivation på wabani.se

Det är en fantastisk känsla att vara riktigt motiverad, en känsla som infinner sig när du verkligen har bestämt dig för att förändra eller åstadkomma något.

Motivation är helt nödvändigt för att du ska få den där känslan av att du kommer att lyckas och för att du ska orka hela vägen fram. Men oftast finns det en del vägbulor på vägen som måste passeras, dels behöver du ha tillräckligt med motivation för att passera dessa hinder, dels behöver du ett mål.

Det är just målbilden som ska hålla din motivation uppe på vägen dit. Målet måste vara kopplat till ett personligt värde, något som din hjärna känner sig belönad av, annars finns risken att du ger upp. Läs mer nedan om hur din hjärna är uppbyggd och fungerar i symbios med resten av kroppen.

Med det som grund kommer du att få en djupare förståelse för hur dina känslor och beteenden är sammankopplade och hur du kan bli bättre på att kontrollera dina impulser.

Läs mer på wabani.se

Lycka till!

NPY, en förkortning av neuropeptid-y, är den signalsubstans i vårt nervsystem som skickar den mest kraftfulla hungersignalen. NPY ökar vårt sug efter snabb energi och strävar dessutom hela tiden efter ännu mer energi till kroppen, mer än vad vi kan göra av med.

Signalsubstansen dopamin är en annan bov i dramat. Dopamin frigörs när du äter godis, läsk och andra sötsaker. Det ger dig samma lustkänslor som kroppens endorfiner gör, men konsekvensen av att äta sött är att kroppen vill ha ännu mer sött, varpå nya hungerkänslor och nytt sötsug skapas. Förloppet blir lätt en ond cirkel.

När du väl börjat äta sötsaker eller livsmedel med snabb energi kan det vara svårt att sluta. I värsta fall kan det övergå till ett beroende i likhet med alkohol eller rökning.

Ditt blodsocker

Det är lättare att hantera en känsla om du förstår varför du känner den, det gäller också sockersug och hunger. En primitiv signal som hunger leder till att du, medvetet eller omedvetet, letar efter mat för att stilla begäret. Eftersom både sötsuget och hungern kan komma vid tillfällen då vi inte vill äta vore det onekligen en fördel om du kunde lära dig påverka signalerna.

Lågt blodsocker får du när sockerhalten i blodet går under en viss nivå, men om du suger på en sockerbit försvinner symptomen inom en kvart. Om du istället äter en hel måltid stiger blodsockret när hormonet insulin insöndras från bukspottskörteln och det tar cirka två timmar efter din måltid innan nivåerna är tillbaka på samma nivå som innan du åt. Om du är frisk får du inga livshotande blodsockerfall.

Eventuella symptom på lågt blodsocker kan vara hunger, knäsvaghet, att du känner dig frusen eller oro och koncentrationssvårigheter, ibland till och med darrningar. Men kroppen har ett eget sätt att hantera för låga nivåer av blodsockret genom att omvandla det till glykogen, som finns i musklerna och framför allt levern, till socker.

Alla organ, i synnerhet hjärnan, behöver socker även om mängden varierar. Lågt blodsocker kan också orsakas av att du har för stor mängd insulin i blodet.

Tabata är en extremt effektiv högintensiv intervallträning (HIIT) där du arbetar med hög, nära maximal, intensitet.

Forskning visar att du får väldigt goda resultat i både uthållighet och explosivitet, ökad fettförbränning och muskeltillväxt. Allra bäst är om du kan alternera tabata med andra aktiviteter för att även träna senor och ligament, men i det stora perspektivet är tabata en utmärkt träningsmetod för dig som vill köra kortare träningspass.

Det vanligaste upplägget är att utföra övningen i 20 sekunder, följt av 10 sekunders vila och repetera detta 8gånger. Men det går förstås att variera efter egen förmåga. Tabata används ofta i träningsformer som crossfit, som bygger på att efterlikna fysiska utmaningar som vi i större omfattning utsatte oss förr.

Det kan handla om att springa, lyfta, klättra, hoppa eller kanske släpa. Det kan också handla om funktionell träning som innebär att du tränar rörlighet, balans och koordination i styrkeliknande moment.

Det finns även tabata-appar att ladda hem till din mobiltelefon som kan underlätta din träning.

Lycka till!

När du har ätit en kolhydratrik måltid ökar sockerhalten i blodet flera hundra gånger, vilket är väldigt mycket mer än du behöver. Bukspottskörteln börjar då tillverka en större mängd insulin i blodet och du får en dopamindusch som belöning. Samtidigt som ämnesomsättningen påverkas i negativ riktning skickar hjärnan signaler om att du vill ha mer.

När du har ätit en kolhydratrik måltid ökar sockerhalten i blodet flera hundra gånger, vilket är väldigt mycket mer än du behöver. Bukspottskörteln börjar då tillverka en större mängd insulin i blodet och du får en dopamindusch som belöning. Samtidigt som ämnesomsättningen påverkas i negativ riktning skickar hjärnan signaler om att du vill ha mer. Din kropp riktar nu in sig på att förbränna det lättillgängliga sockret istället för att använda reservdepåerna, ditt fett. Din kropp gör det enkelt för sig och använder den energi som är lättast att förbränna.

Socker före fett

Om du har ätit mer kolhydrater än vad kroppen kan förbränna omvandlas sockret till glykogen, för att kunna lagras i depåer i dina muskler och levern och användas vid ett senare tillfälle. När dessa lager är fyllda så lagras överskottet i form av fett. Om du vill att blodsockret ska vara stabilt bör ditt mellanmål bestå av något som ger dig tillräcklig energi fram till nästa huvudmåltid, men framför allt ska det förhindra blodsockret från att åka bergochdalbana. Det innebär att du bör undvika mellanmål som innehåller snabba kolhydrater som kakor, godis, riskakor och vitt bröd.

Se upp med sötningsmedel

Sötningsmedel är tillsatser som används i olika sorters lightprodukter,som läsk, ”sockerfria” tuggummin, halstabletter och saft. Några kända sötningsmedel är:

• Aspartam är ett av de mer kända sötningsmedlen. Det blev känt när Coca-Cola lanserade sin läsk Diet Coca-Cola 1981, men finns idag även i många andra produkter. Aspartam är 100–200 gånger sötare än vanligt socker, så det behövs inga stora mängder i de produkter som aspartam används i, som glass, frukostflingor, sylt, soppor och läsk. Om du inte lider av sjukdomen fenylketonuri så finns det inga kända risker med att äta aspartam.
• Cyklamat är ett sötningsmedel som används i bland annat drycker, desserter och bantningsmedel.
• Stevia är mer än 300 gånger sötare än socker och kommer från en växt som odlas i Sydamerika. Stevia är kanske mest känt som sötningsmedel i saft.
• Sukralos är modifierat socker och ett av de allra sötaste sötningsmedlen. Det beräknas vara cirka 600 gånger sötare än socker. Sukralos används bland annat i läsk, sylt, cider och glass.

Det är inte bra att få i sig för stora mängder sötningsmedel och eftersom det är så höga koncentrationer av ämnena behövs det inga stora mängder. Det stora problemet är att personer som vill undvika socker och sötsug inte vänjer sig av med vanan att äta eller dricka söta livsmedel. Risken är därför stor att de väljer sötsaker med högt kaloriinnehåll och i mycket större omfattning går tillbaka till en sockerrik livsstil.

Det finns också tecken på att lightprodukter kan påverka mag-och tarmfloran så att matsmältningen och hälsan överlag blir sämre. Förutom att sötningsmedel i sig kan vara skadliga i större doser ställer de även till andra problem. Produkter som är ”sockerfria” är istället fulla med sötningsmedel, vilket får din hjärna att tro att det är socker. Du blir helt enkelt lurad och din hjärna vill fortfarande ha söta produkter. Många som försöker vänja sig av med ett sötsug eller ett sockerberoende riskerar med andra ord att dels lura hjärnan att tro att den får i sig socker, dels misslyckas helt med att lägga av med en ovana. Om du dricker Coca Cola och vill vänja dig av med det beteendet är det bättre att lära din hjärna dricka vatten än Diet Cola.

Läs gärna mer på wabani.se

Lycka till!

https://www.facebook.com/peterfeldtofficial

https://www.instagram.com/peterfeldt67/

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll. Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter. Prova det här!

Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.

Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.

Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört

Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!

Läs mer på wabani.se

Det här är den artikel Kurera skrev om oss när vi blev Kureras experter inom coachning och motivation.

Mental coachning blev den avgörande nyckeln för hälsoprofilerna och Kureras nya experter och bloggare, Peter Feldt och Karin Innings, för att koppla greppet om sin hälsa en gång för alla.
Nu vill de hjälpa andra.

Peter Feldt har stött på otaliga quickfixes, aerobicstrender och banandieter sedan han inledde sin hälsokarriär för drygt 30 år sedan, men en sak har bestått. Hur kroppen och knoppen fungerar – och samspelar.
– Oavsett vilka trender som har passerat så är det egentligen alltid samma saker vi brottas med. Och det är tydligt att det sällan räcker med att bara jobba med träning, eller bara med kosten, utan man behöver även ställa in sina tankar så att de följer med och utvecklas i samma takt som kroppen, säger han.

Vill hjälpa andra
Under åren har han jobbat som kiropraktor, rådgivare inom kost och träning, rektor, föreläsare och generalsekreterare för Kroppsterapeuternas Yrkesförbund. Bland annat. Den röda tråden har varit viljan att hjälpa och coacha andra. Samma sak är det för sambon Karin Innings som har haft yoga och vandring som stora intressen hela livet och även har erfarenhet av projektledning och av ledarskap inom Scouterna. Men det var först för något år sedan hon tog klivet att helhjärtat ägna sig åt hälsofrågor och utbildade sig därför till hälsocoach. Nu jobbar de tillsammans med att coacha och föreläsa om hälsa, och att jobba ihop med sin partner är oerhört givande, tycker de.
– Vi är lika så tillvida att vi har samma intressen och samma uppfattning om hur livet ska levas, men vi har fått olika erfarenheter genom livet, vilket gör att vi kompletterar varandra, säger Karin Innings. 

Och om det är något de båda är övertygade om är det att kroppen och knoppen är en helhet. För trots att man har all kunskap för att må bra är det ingen garanti att man har motivationen eller förmågan att göra bestående förändringar. Det är Peter Feldt ett levande bevis på.

Slarvade med kost och träning
När jobbet tog för mycket tid började han slarva med kost och träning. Extrakilona kom smygande och för några år sedan i samband med att han började skriva en bok om hälsa startade han också sin egen hälsoresa genom att förändra kosten, börja träna – och inte minst få mental coachning, vilket har lett till att han nu är 20 kilo lättare. Även Karin Innings led tidigare av hälsoproblem i form av kronisk spänningshuvudvärk med flera migränanfall i månaden. Hon förändrade kosten och uteslöt kaffe, socker och alkohol, och blev så småningom fri från migränen.

Men den avgörande nyckeln var att få hjälp med att ändra sitt beteende.
– Jag har länge haft problem med att prestation genomsyrat min tillvaro och har alltid mätt mina rundor och sprungit lopp på tid. Jag fick öva på att ta bort all prestation i träningen och istället träna för att må bra. Och den utlösande faktorn var att ändra mina tankar och beteenden – inse att jag är värd något även utan mina prestationer.

Att leva som man lär är viktigt för dem båda. Därför försöker de att röra på sig dagligen, i form av springturer, cykelrundor eller göra yoga- och mindfulnessövningar.
– Vi präglas båda av en nyfikenhet och har satt upp tydliga målbilder var vi vill befinna oss om ett halvår för att fortsätta utvecklas, säger de.

Måste jobba mer med friskvård
Förutom att Karin Innings och Peter Feldt nu blir nya experter på Kurera där de kommer svara på livsstilsrelaterade frågor kommer de också blogga och skriva om motivation och bjuda på olika verktyg och tankesätt som kan handla om alltifrån kost till träning och stress.
– Kurera är en fantastisk portal och en kunskapsbank som har med allt med hälsa och välmående att göra. Vi tycker att vi har något att bidra med och kan folk ha nytta av våra kunskaper är ingen gladare än vi, säger Karin Innings.

Friskvård har dessutom aldrig varit så viktigt som nu i och med coronakrisen, tycker Peter Feldt.
– Med fler människor som lever längre, unga som sitter stilla större delen av sin tid och en krisande sjukvård måste vi jobba betydligt mer med friskvård. Och många har fått en ögonöppnare kring sin hälsa på grund av corona, i och med att många som är i riskgruppen har välfärdssjukdomar som övervikt, högt blodtryck och typ 2-diabetes, säger han.

Till viss del handlar det även om att jobba med sina tankar och att bli bättre på att hitta lugnet trots att vi lever i en orolig tid, fyller Karin Innings i.
– Många tänker att det är avkoppling att sitta framför tv:n, medan det egentligen bara är ett sätt att fly undan sina tankar. Istället behöver vi bli bättre på att hitta den här lugna platsen inom oss och våga stanna där – och för det krävs det träning, säger hon.