Sensorer – en spännande trend inom friskvårdsbranschen

Sensorer och sensorteknologi är jättespännande. Att vi idag har friska personer som mäter sig själva när de är ute och rör på sig, när de motionerar och i sitt dagliga liv, genom olika wearables och appar. Äldre personer kan använda tekniken för att hålla sig i rörelse och för att få påminnelser om när de ska ta olika mediciner. Personer med kroniska sjukdomar kan få en bättre överblick på sitt tillstånd, som att mäta darrningar för någon med Parkinson eller att få mer exakta värden för en diabetiker. All denna data ger oss motivation och det blir roligare att hålla koll på sin hälsa och att hålla sig frisk längre.

Grannpappor i ett område utanför Malmö fick stegräknare på sitt jobb. De blev så inspirerade att de köpte lite mer avancerade sensorer till sina familjer och startade en grupp på Facebook. Familjerna fick inspiration av varandra och sporrade både familjen och grannarna att gå lite mer på dagarna, ta trappor istället för rulltrappan, mm. Ett gott exempel på hur tekniken kan samla fakta och sen jämföras och bli peppning till andra.

Det finns även ett äldreboende i Halland där alla äldre fick sensorer att sätta på armarna. Armbandet signalerade sedan när någon suttit för länge, och alla fick en påminnelse en gång i timmen om att resa sig upp och gå en bit. Plötsligt blev det en snackis på äldreboendet och de boende började röra på sig mer och diskutera framstegen med varandra. Snart började man även att prata om att äta hälsosammare, att gå ner lite i vikt och att gå fler steg per dag. Det blev vanligare med promenader och de äldre hittade mer motivation att röra på sig mer. Det gör en stor skillnad för hjärtat, särskilt för äldre, att bryta stillasittandet och börja röra på sig mer.

Så, vad innebär senosortekniken för kroppsterapeuter?

Okunskapen bland våra kunder är ofta högre än vad vi tror. Genom att vi som terapeuter kan visa oss kunniga inom dessa områden, och rekommendera olika typer av enkla sensorer som man kan köpa på Media Markt eller Teknikmagasinet eller appar som man kan ha på sin smartphone, går det att aktivera våra kunder att bli mer aktiva och att må bättre. Ett ökat intresse innebär ofta att vi kan hjälpa kunderna ännu mer när de väl kommer till oss. Det här betyder inte att färre behandlingar behövs; de kommer alltid att behöva terapeutens händer på kroppen. Men intresset, motivationen och köpviljan ökar, och du hjälper dem dessutom att må bättre i sin vardag.

wearables_sensorer

Annonser

Krönika – Ett år att reflektera över

En bra tid att stanna upp och tänka tillbaka brukar vara vid året sista skälvande veckor. Det är viktigt att reflektera, tänka tillbaka på vad som blev rätt eller fel, vilka erfarenheter som kan dras av olika situationer eller kanske bara att klappa sig själv på axeln och tacka för bra tagna beslut.

Att utvärdera året och dra slutsatser och se hur du utvecklats är en viktig del av vår reflektionsförmåga, som människa. Hur mycket har 2016 varit en transportsträcka och upprepningar? Vad kan du lära av 2016 som du kan ta med dig till 2017 med nya möjligheter, utmaningar och förbättringar? Vad har varit bra, lärorikt, vilka motgångar har du haft och vad har du lärt från dem? Hur har du odlat dina relationer, vad är du stolt över?

Här kommer ett tips jag fick i början av 2016. Skriv månadsbrev till dig själv.

Ja, det blir som en sorts dagbok. I mitt fall väldigt kort (en halv A4) men det blev väldigt lyckat. Att i slutet på månaden skriva några rader, det är en reflektion det med. Skillnaden är att jag faktiskt skrivit ner mina erfarenheter, och det ger mig en möjlighet att växa, göra om eller göra ännu bättre innan året är slut.

Det här är min utmaning till dig. Skriv ett månadsbrev till dig själv, du kan börja direkt. Hur har den gångna tiden varit i ditt jobb, i din relation eller kanske på gymmet? Vilka små justeringar kan du göra till nästa månadsbrev och under nästa år? Det första steget är alltid svårast att ta. Lycka till!

Ha nu en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

peter_feldt_foto_jenny_puronne

Foto: Jenny Puronne

Krävs det spel för att aktivera hjärtat?

Pokémon Go var ett av sommarens största hälsofenomen. Plötsligt såg vi personer i alla åldrar ge se ut på jakt efter virtuella ”Pocket Monsters” med verkligheten som spelplan. Spel har aktiverat människan i alla tider och Pokémon GO är bara ett i raden, om än med helt ny revolutionerande teknik*.

Ungdomar som vanligtvis suttit framför datorn hemma var ute och rörde på sig. Föräldrar och barn tog sig kilometervisa promenader tillsammans för att kläcka ett Pokémon-ägg.

Men hur mycket såg man egentligen under dessa långa sejourer i stan och på landsbygd? Under sommaren har flera rapporter kommit in om personer som nästan blivit påkörda när de spelat och gått över gatan utan att titta sig för, eller om dem som med mobilen i högsta hugg i bilen kört mot rött för att sedan förlora körkortet.

I DN skriver krönikören Katarina Bjärvall om hur ”Jakten på Pikachu hotar våra sinnen”.

Samtidigt finns det något viktigt att lära sig här. Nämligen själva spelmomentet, nyckeln till vad som fick alla att aktivera och röra på sig. Tävlingsinstinkten inom oss har aktiverats.

Att addera ett sådant spelmoment i en tjänst är ett lyckat koncept för att aktivera människor och få dem att komma tillbaka. Metoden kallas för gamification, eller – att addera spellogik till en tjänst.

Kanske är det något för fler hälsoappar att anamma – att addera spellogik till sina hälsoappar eller tjänster för att aktivera folk att fortsätta röra på sig. Statistik visar att många inte använder sina hälsoappar längre än ca 2 månader. Sen tappar man intresset av olika anledningar.

Jag tror inte att vi ska rädas tekniken, utan snarare använda oss av den för att hjälpa människor till ett aktivare liv. Vore det fel att rekommendera Pokémon GO till en kund som behöver röra sig mer?

Eller likväl ta sådan logik och addera även på ett gym, en yogaklass eller varför inte i massagesalongen? Vilka möjligheter finns det för kroppsterapeuter att addera ett spelmoment till sin verksamhet för att göra det roligare för folk att röra på sig och må bättre?

pokemongo

*Fotnot: Pokémon Go bygger på en teknik som heter Augemented Reality (AR), alltså en förstärkt verklighet. AR innebär att addera ett datorgenererat moment till en fysisk värld; i fallet med Pokémon Go innebär detta att via mobilkameran lägga till animerade Pokémons mot bakgrunden som man filmar, för att ge intrycket av figurerna befinner sig där.

Bör man ta med sig friskvårdare till Mars?

Jag har tänkt lite på det här med att resa till Mars.

I slutet av augusti klev sex personer in i en sluten kapsel, en kupol för att testa gränserna under det närmaste året. En fejkad rymdfärd alltså; där sex personer kommer att isoleras tillsammans på en yta av 11×6 m. Den riktiga resan till Mars beräknas ta mellan 1-3 år.

Med detta experiment vill NASA fokusera på hur besättningen kommer att klara av att stå ut med varandra under isoleringen. Detta måste väl ändå vara det perfekta tillfället att praktisera friskvård, eller?

Den mentala hälsan är det första jag tänker på. Det måste vara oerhört psykiskt påfrestande. Livsviktiga behov som närhet och beröring för att inte tala om sex – hur fixar man det? Det tillhör trots allt våra grundläggande behov för att hålla oss mentalt friska. (läs Maslows behovstrappa)

Nåja, man får väl praktisera mindfulness, medveten närvaro helt enkelt.

I rymden måste man träna regelbundet, annars förtvinar musklerna då det inte finns någon gravitation.

Ett annat sätt att hålla musklerna i skick och komma varandra närmare är ju att massera varandra. En massageterapeut (kvalitetssäkrad sådan såklart) måste nog vara den ultimata friskvårdaren i rymden. Regelbunden massage skulle faktiskt kunna vara lösningen på NASAs planerade rymdfärd till Mars. Sinnet, musklerna och hjärnan – allt tillgodoses.

Så här kommer mitt tips till NASA: Utbilda alla astronauter till friskvårdande massageterapeuter. Bättre än så kan de inte få!

Astronaut Mark Lee Tetherless and FreeFoto: Freerange Public Domain Archives

Almedalen: Frukostmöte om BOT

Almedalen, 6 juli: Välkommen på frukostmöte om fördelarna med ett BOT-avdrag!

Kroppsterapeuterna och Qinematic bjuder in dig till frukostföredrag med Peter Feldt (Generalsekreterare Kry) och Glenn Bilby för att prata om vikten av friskvård, hur ett BOT-avdrag kan förbättra svensk hälsa och digitala verktyg inom hälso- och sjukvården. Vi bjuder på frukost, massage och en Posture Scan.

Datum: Onsdag 6 juli, kl 08:30 – 10:00
Plats: Wallers, Wallers Plats, 621 56 Visby

Mer info finns att läsa på Facebookeventet här.

top_logo

Hälsa eller ”hälsa”?

För en vecka sedan gick Allt för Hälsan, Fitnessfestivalen och Acadermia under gemensamt namn – Fit for Life Weekend.

Den oinvigde skulle säkert gratulera till en snygg kombination av mässorna, men tittar man bara lite närmare på dessa mässors målgrupp visar det sig att de har helt olika syn på hälsa. Det finns troligtvis fler utmaningar med konceptet än den quick-fix man försöker rädda Allt för Hälsan med.

Hälsa är på mångas läppar idag. 2,5 miljoner svenskar uppger i hälso- och sjukvårdsstudien Opinion Hälsa att de är beredda att lägga ner både tid och pengar om rätt aktivitet dyker upp. De allra flesta som besöker hälsomässor är medvetna och pålästa brukare. Få tar sig dit utan att ha en aning om vad man söker. Uppfattningen om vad hälsa faktiskt är, är helt upp till den enskilde individen. Många med mig skulle nog säga träning, kost, behandling och mental hälsa, men låt mig komma tillbaka till detta om en liten stund.

Mässorna som samsas under samma tak tar sats utifrån helt olika förutsättningar.

Fitnessfestivalen har under 10 år gjutit ett stabilt fundament, sprunget ur träningsrörelsen. Ove Rytter har sakta men säkert byggt upp sitt varumärke och utvecklat mässan ytterligare med varumärken som Guldhjärtat, branschdagarna, PT-dagarna. Det är ett solitt bygge från grunden och förra året växte Fitnessfestivalen ur Svenska Mässans lokaler i Göteborg. En flytt till Stockholm var oundviklig. Självklart tappar Fitnessfestvalen en del lokala utställare och besökare, det vore naivt att tro något annat, men på sikt är flytten en förutsättning för att kunna växa ytterligare.

Acadermia startade på Kistamässan 2013 och kan knappast kalla sig för etablerad i dessa sammanhang. Mässan marknadsför sig med champagnebar och anti-aging café vilket för många inte har så mycket med hälsa att göra. 2014 års snackis på Acadermia var att man kunde vinna en bröstoperation. I år följde jag en föreläsning om plastikoperationer. Den föreläsande läkaren gav råd till alla mormödrar: Gör ett ansiktslyft så att ert gamla ansikte inte skrämmer barnbarnen. På allvar.

OM Fitnessfestivalen och Academia har något gemensamt alls så ska det kanske i så fall vara att man (vissa) gör sitt bästa för att på sitt vis försöka förändra sitt yttre. På det ena eller andra viset. Det finns förstås extremer i alla branscher. Likaså har merparten av såväl utställare som utövare/användare ett sunt förhållningssätt, men det spelar ju ofta mindre roll i dessa sammanhang då det inte är dessa som får rubriker eller sätter ton på en mötesplats.

Allt för Hälsan-mässan då?

Ja, till och börja med får man lov att ställa sig frågan vad som blir över när man flyttar ut hudvård och träning ur mässan. Inte så himla mycket visade det sig. I kostdelen dominerade Pauluns monter tillsammans med Great Earths kosttillskott. Mycket mer mat än så gick inte att spåra. Man kunde ta behandlingar lite här och var, sittande, på bänk och i fåtöljer. Men tråkigt nog är det den stora sängmontern och aktivitetsscenen som man minns efteråt. Sängarna för att man inte riktigt förstod vad de har på en hälsomässa att göra (eh, det är hälsosamt att sova) och borde inte aktivitetsscenen har varit på Fitnessfestivalen? Om man nu gör en uppdelning av mässorna får man räkna med att besökarna undrar hur man tänkte där.

Men till syvende och sist är det upp till de utställande företagen att presentera det man tror på och för Stockholmsmässan att sälja dessa montrar. Då är vi tillbaka till den första frågan, vad är hälsa? Det kommer alltid att finnas olika uppfattningar om just hälsa. Är det inte då upp till individen att själv bestämma – jo, självklart är det så!

Och kanske är det så att många bestämde sig redan i soffan där hemma. Endast 25 000 besökare tog sig till Älvsjö den här helgen. Det är nästan lika många som kom till Göteborg förra året enbart för att besöka Fitnessfestivalen. Och det är bara ett par tusen fler besökare än vad som kom till Allt för Hälsan förra året.

Spiken i kistan?

Ja, för Allt för Hälsan är nog loppet kört. En mer urvattnad produkt än så här får vi leta länge efter. Men för Fitnessfestivalen är det bara början. Redan nästa år kommer mässan säkert att vara uppe i Göteborgssiffror. Det finns stora planer för Fitnessfestivalen nu när flytten till Stockholm är genomförd. Frågan är bara hur mycket Allt för Hälsan och Acadermia håller Fitnessfestivalen tillbaka.

 

 

 

 

Titelförvirringen i friskvårdsbranschen är stor men nog har vi större problem än så!

Titelförvirringen inom  friskvården är stor men frågan är om inte vi har större problem än så!

Myndigheten för Yrkeshögskolan avslog nästan samtliga ansökningar till Yh-utbildningar i vår bransch. Tre spautbildningar och en utbildning till medicinsk massageterapeut passerade nålsögat, så totalt 4 utbildningar fick klartecken att köra utbildningar till hösten. Resten får lägga ner eller inte ens starta upp.

Däremot har myndigheten lyckats hitta två unika utbildningar som fått bidrag. Det handlar om att utbilda 20 helikopterpiloter och att subventionera tre utbildningar i landet, för att utbilda lokförare.

Hur blev det så här? På vilka premisser ansåg Yh-myndigheten att friskvårdsbranschen inte behöver fler terapeuter, personliga tränare eller hälsopedagoger?

Då region Dalarna blivit extremt drabbade i år (bland annat ScOTT i Orsa) och förlorar nästan allt i utbildningsväg blev jag ombedd att representera vår bransch vid ett möte med Yh-myndighetens ledning, generaldirektör Johan Blom och tillförordnad avdelningschef Jill Thenander, avdelningen för utbildningsfrågor, tillsammans med kommunalrådet i Orsa, ombud från region Dalarna och ett par till.

Under vårt två timmar långa samtal står det klart för mig att myndighetens kännedom om vår bransch baseras på gamla myter och föreställningar om hur branschen möjligtvis fungerade förr i tiden. En anledning till avslag för utbildning var att ”- det finns redan gymnasieutbildningar som utbildar massörer.” När jag krasst konstaterar att ”-Ja, det finns det. Men ingen av dessa elever har tillräckligt många utbildningstimmar för att komma in i förbundet.”, tittar båda bekymrat på varandra. När företrädarna för myndigheten pratar om Arbetsförmedlingen förklarar jag att terapeuterna på den svenska marknaden inte registerar sig på Arbetsförmedlingen, de blir egna företagare. Då blir det återigen tyst i konferensrummet.

Jag gjorde en kort men mycket innehållsrik omvärldsanalys för deltagarna. Materialet tog jag från de tre största rapporterna som vår bransch berörts av de senaste två åren: Opinion Hälsa (Europas största långtidsstudie) Stockholms läns landstings slutrapport 2011 och 2013 och rapporten om BOT-avdraget. BOT-avdraget var den enda som fick igenkännande nickar.

En stor dos självrannsakan behövs med jämna mellanrum och inte minst i detta fall. Konsekvenserna för Orsa kommun blir förödande. I Orsa där den kända utbildningen vid SCoTT Scandinavian College of Travel & Tourism – Hälsa, har hela verksamheten blivit nedläggningsvarslad på grund av indragningen av Yh-bidrag för kurserna. Konsekvenserna här blir inte bara att skolan måste läggas ner. När flera hundra studenter försvinner från den lilla byn Orsa får det konsekvenser för såväl arbets- och bostadsmarknaden som övrig kommersiell- och infrastruktur på orten.

Vems är ansvaret att berätta hur marknaden ser ut? Som företrädare för förbundet har jag ett stort ansvar. Frågan är bara vem jag ska besöka härnäst. Vilken myndighet/företag/politiker behöver mitt nästa besök?

Vilket ansvar har då andra på marknaden? Det finns fler förbund, flera branschråd, många skolor. Och fler titlar än marknaden kan hålla ordning på. Certifierad är ingen skyddad titel och används flitigt. Diplomerad – inte ens lönt. För att det ska bli värdefullt måste kunden hålla reda på vem som har certifierat eller diplomerat. Det kan man naturligtvis inte begära. Medicinsk massageterapeut är den senaste titeln på marknaden. Men det finns stora skillnader mellan utbildningarna. Varför kan inte utbildarna enas om kursinnehållet och nivån på utbildningen?

Kroppsterapeuterna har tvingats ta ställning i frågan om titlar och gör det genom att – inte skapa ytterligare någon ny titel. Vi delar ut sigill till alla våra medlemmar som (när de går in i förbundet) uppfyller kraven som branschen ställer. Så småningom kommer kunderna att leta efter sigillet som kvalitetssäkrar terapeuten.

Är detta tillräckligt? Nej, inte på långa vägar. Den största marknadsföringen står alla terapeuter gemensamt för. Det finns ingen större kraft än så. Det budskap medlemmarna i Kroppsterapeuterna skickar med sina sigill på väggarna och på sina hemsidor är starkare än allt annat. Men det kommer att ta tid. Det måste skickas tusentals signaler i många år framöver för att bryta ner gamla föreställningar, bygga upp nya och cementera dessa för slå igenom tröga myndigheter. Och dessutom måste prestigen läggas på hyllan. Det kräver ödmjukhet. Och en vilja att förbättra en bransch före sitt ego. Men vi klarar det bara om vi gör det tillsammans.

Man kan definitivt konstatera att samhället med Yh-myndigheten i spetsen inte anser hälsofrämjandeutbildningar vara en prioriterad fråga för landet. Kanske ett resultat av näringens passivitet i ämnet.

Kanske har vi något att lära av lok och helikopterförarutbildningarnas förespråkare? De vet uppenbarligen hur man gör för att få Yh-myndighetens öra att lyssna.